Energiomställningen i världen, Europa och Sverige

Europa och världen står inför en enorm energiomställning. Kol, gas och andra fossila källor ska bort, samtidigt som många processer ska elektrifieras såsom transporter, ståltillverkning etc. På det har vi omvärldskriser som försvårar, fördyrar och kanske snabbar på omställningen, såsom krig, pandemi, ekonomisk kris och inflation. I den offentliga debatten slåss politiker  om det ska vara vindkraft eller statligt subventionerad kärnkraft, men om man tittar lite bortom populistiska politiska utspel, så pekar många utvecklingsrörelser åt ett helt annat håll, nämligen en decentraliserad, demokratiserad och lokaliserad energiproduktion. Europakommissionen har pekat ut en riktning som innebär att 2050 skall 50% av den förnybara el/energiproduktionen som kommer att vara den största delen i energimixen, kunna komma från medborgardrivna initiativ eller så kallade Community Energy Initiatives.

I Sverige har elen länge varit så billig att det inte har funnits riktiga incitament för att få fart på den medborgardrivna energiproduktionen. Vintern 2021-2022 ändrades det i en handvändning och många blev tagna på sängen, och gjorde att folk yrvaket började försöka få koll på hur man sätter upp solceller och energieffektiviserar.

EU:s Clean Energy act anger direktiv om hur medlemsländerna ska ratificera regler och lagar som anpassar den inhemska lagstiftningen och gör det lättare för medborgare att vara delaktiga i elproduktionen i kooperativa konstellationer. Enligt EU-ranking är Sverige dock bland de tre länderna som är sämst i klassen på det här i hela Europa. I många länder finns det också stora starka energikooperativ med flera hundratusen medlemmar. I Sverige är det knappt någon som vet vad en energigemenskap är,  men i det obemärkta så finns redan ca 200 energigemenskaper i Sverige.

Anders Olsson
Energi och Klimatrådgivare / Energicoach

”Vi kan ta ut mer fisk ur haven om vi slutar överfiska”

Om hela världen fiskade enligt MSC:s och FN:s kriterier för ett hållbart fiske skulle vi kunna ta ut 16 miljoner ton mer blå mat ur haven varje år. Det visar en forskningsstudie vid Harvard-universitetet som vi beställt och som vi vill uppmärksamma på Världshavsdagen den 8 juni. Det skriver Linnéa Engström på MSC, miljömärkningsorganisationen för hållbart fiske.

Energieffektivisering: En avgörande roll för en hållbar framtid

Industrin spelar en betydande roll för Sveriges energianvändning och vår miljöpåverkan. Hela 40 procent av landets totala energianvändning utgörs av industrin och de står även för en tredjedel av växthusgasutsläppen. Det är tydligt att industrin har ett stort ansvar när det gäller en hållbar energianvändning. Hur ska vi tackla det ökade elbehovet och hur ser framtiden ut?

Alla har en roll för att få ihop energipusslet

I en värld där energipriserna är höga och behovet av hållbarhet blir allt mer påtaglig, är energieffektivisering en nödvändighet för att nå våra klimatmål. Vi fick chansen att intervjua Lotta Bångens, VD för Eneff ( Energieffektiviseringsföretagen) för att få hennes insikter om dagsläget och hur viktigt arbetet är. Med hennes långvariga miljö- och energiengagemang är Lotta en inspirerande förespråkare för energieffektivitet och en stark röst inom branschen.

Krönika: Viktigt att designa för en cirkulär ekonomi

Avfall och föroreningar är ett jätteproblem över hela världen, och i princip alla de produkter som vi använder i vår vardag, från mobiltelefoner till bilar och hushållsmaskiner, innehåller material som är mer eller mindre skadliga för naturen. Därför är det viktigt att företag och myndigheter gör vad de kan för att snabba på utvecklingen mot en cirkulär ekonomi, något som understryks i en färsk skrivelse från EU-kommissionen.