Europa och världen står inför en enorm energiomställning. Kol, gas och andra fossila källor ska bort, samtidigt som många processer ska elektrifieras såsom transporter, ståltillverkning etc. På det har vi omvärldskriser som försvårar, fördyrar och kanske snabbar på omställningen, såsom krig, pandemi, ekonomisk kris och inflation. I den offentliga debatten slåss politiker om det ska vara vindkraft eller statligt subventionerad kärnkraft, men om man tittar lite bortom populistiska politiska utspel, så pekar många utvecklingsrörelser åt ett helt annat håll, nämligen en decentraliserad, demokratiserad och lokaliserad energiproduktion. Europakommissionen har pekat ut en riktning som innebär att 2050 skall 50% av den förnybara el/energiproduktionen som kommer att vara den största delen i energimixen, kunna komma från medborgardrivna initiativ eller så kallade Community Energy Initiatives.
I Sverige har elen länge varit så billig att det inte har funnits riktiga incitament för att få fart på den medborgardrivna energiproduktionen. Vintern 2021-2022 ändrades det i en handvändning och många blev tagna på sängen, och gjorde att folk yrvaket började försöka få koll på hur man sätter upp solceller och energieffektiviserar.
EU:s Clean Energy act anger direktiv om hur medlemsländerna ska ratificera regler och lagar som anpassar den inhemska lagstiftningen och gör det lättare för medborgare att vara delaktiga i elproduktionen i kooperativa konstellationer. Enligt EU-ranking är Sverige dock bland de tre länderna som är sämst i klassen på det här i hela Europa. I många länder finns det också stora starka energikooperativ med flera hundratusen medlemmar. I Sverige är det knappt någon som vet vad en energigemenskap är, men i det obemärkta så finns redan ca 200 energigemenskaper i Sverige.
Anders Olsson
Energi och Klimatrådgivare / Energicoach